¡me voy!

Äntligen har jag trådlöst internet. Äntligen har jag en stor rymlig bostad. Äntligen betalar jag inte hyra. Äntligen lagas det mat. Äntligen är jag bortskämd igen. Äntligen. Det är oerhört skönt att inte bo med killens systers pappa på ca 70-80 år. Jag har inte riktigt hur mycket sympati som helst för en massa brittiska arbetarklasshistorier. Jag är höger. Hit me once, hit me twice.

Det var härligt att se Köpenhamns Hovedbanegård. Där jag ska ta tåget till Roskile på måndag. Ska bli spännande att kasta sig in i ett sådant smutsigt tillstånd i en veckas tid. Men inte lika hemskt nu när jag vant mig vid Londonsot i näsborrarna.

Imorgon far jag med tält i handen tillbaka till Köpenhamn, ska på någon konstig dansk variant av midsommarsfirande.
Jag tror det handlar om att bränna häxa på bål, även fast det inte är påsk eller så. Man sjunger någon låt på danska och dricker en massa i ett kollegiet flera korridorer brett och våningar högt. Massa människor. Hoppas det blir roligt. Det ska bli jätteroligt att se min superglada kompis Nina igen, har inte träffat henne sedan New York.

Nu ska jag försoka hjäpa en kompis i nöd i London. Hjälp honom någon.
Ge honom flera flickvänner.
Peace!