T&A

Godmorgon. Jag har precis väckt Michelle ur hennes istidssömn. Jag somnade självklart till Wall-E igår, jag är duktig på att somna till film. Hursomhelst hade vi en intressant diskussion igår om ett ämne som jag aldrig kan somna till, medias krav på kvinnor, speciellt i form av "förebilder" på vita duken. Jag har aldrig riktigt förstått mig på det där med förebilder, varför ser man upp till dem, ofta några som man inte känner, varför behöver man ens dem? Jag är av den åsikt att man som kvinna inte tvingas till att känna sig osäker i sin kropp bara för att man ser en massa saker omkring sig. Att det ska vara vanligt för kvinnor att ha haft ätstörningar. Det är bara knasigt att det finns så många som tar åt sig.
Tydligen är det bra att ha förebilder som Scarlett Johansson som är "kurvigare", men samtidigt kan man "förstå att [jag] vill vara smalare [än henne]." Jag ogillar förövrigt Scarlett Johansson, jag tycker att hon ser bra ut, som många andra kvinnor på denna jord, men jag ogillar att man ser henne med fuktade läppar och push up BH i varje scen hon är med i.
Varför behöver man någon att se upp till på det sättet när det tydligen bara triggar jämförelser och osäkerhet? Men samtidigt har jag förstått att vissa tjejer kanske inte är så smala men kanske vill bli lite slankare, och att en "normal kropp" kanske inte är en så smal kropp. Därmed kanske det skulle vara helt obefogat för mig att ha samma kroppsliga osäkerhet. Jag vet inte. Det känns så. Jag gillar fortfarande banankaka och peanutbutter & jelly bagels.

Michelle om Scarlett Johanssons bröst:
"vadå, ska man inte använda sina tillgångar?"

Make Me a Lesbian

Jag gillar inte killar! Kan jag inte få gifta mig med en kvinna istället?

Antingen så sprider de sin säd via allt och alla eller så beter de sig som blodiglar.
Äckligt avtändande. Vad hände med "lagom," mittemellan, utan att det tvunget måste vara någon tråkig Svensson?

Det känns som jag genomgått en organtransplantion, att jag har fått ett hjärta som jag långsamt stöter bort.

Fattig student.

Jag håller på att söka stipendier et al. SAAS (Student Awards Agency for Scotland) vill att jag ska posta iväg dokument som visar "household income," alltså hur mycket mina föräldrar tjänar. Vad har det med saken att göra när jag för det första är 18, därmed myndig, och för det andra, inte kommer att få några pengar från dem? Det skulle vara skönt att få min tuition fee betald nu. Jag är trots allt EU-student, och Sverige ger mer pengar till EU än vad de får tillbaka, kan inte jag få lite tillbaka?

Prestationsångest.

Ja, det är väl den enda andledingen till att jag tar om dessa IB prov i Business & Management. Man kan alltid bli bättre. Det måste tyvärr vara mitt motto. Jag får dåligt samvete för att jag inte hoppade direkt från gymnasiet till universitet, jag mår lite dåligt inför att jag var tvungen att ta ett sabbatsår. Nu känns det ganska bra ändå. Men jag får massvis med bekräftelse genom mina prestationer. Det finns många som trycker ner en när man inte presterar,"jaha, och vad har du gjort idag då?" (i en bitchig ton). Inte konstigt att man får prestationsångest när man vuxit upp med sådana röster i bakhuvudet.
Jag lämnar aldrig mat på min tallrik. Tänk på alla barnen i Afrika.
Hur vet man när man har gjort sitt bästa?

Idag har jag pluggat hos Maja och ätit Burger King med manliga män för att bli en utav dem. Jag såg en gammal barndomsvän idag. Hon gick som en modell, som man går när man vet att man ser bra ut och vill att alla ska titta på en, sådär bestämt; den gångstilen. Jag kom ihåg att jag "dumpade" henne när hon börjat fixera sig vid matintag, att hon bara åt en liten skål flingor på en dag. Jag tyckte inte det var okej, det matvraket som jag är, och speciellt var då. Hon såg smal ut. Och jag har precis varit på Burger King.


Boredom and make out sessions most likely leading to one night stands




I have reached a conclusion. Upon thorough examination I have realised that clubbing is not for me. I dislike clubbing in general. I hate clubbing in Helsingborg. The company was not to blame. Just don't like this scene. I will not do it again. I will savour this epiphany whilst eating pan pizza and watching Pineapple Express.

Finanskris

Jag håller på att planera min ekonomi för det kommande läsåret. Jag vet inte om jag gillar det. Inte hittar jag någon information om hur betalningarna kommer att läggas upp. Om alla "fees" ska betalas samtidigt, då kommer jag att ha det roligt. Att spara ihop £6000 och sen bli av med allt på en och samma gång... Skottland var inte så gratis som det verkade.

Jag saknar Annas hem, där jag inte hade tillgång till min internetbank och inte visste hur mycket jag hade på kontot. Att vara fri från alla ekonomiska påminnelser, det är Paradis.

Bow Road, så som jag minns det bäst:



...

Jag har kollat upp det. Nine Inch Nails ska spela den 3:e juli på Roskilde festivalen. Otippat.

var tog allt vägen

Nu styr jag upp. Ska återvända för att ta några prov som jag givit ett halvår av mitt liv, dragit ut på min vistelse i staden jag inte trivdes i, Helsingborg. Jag undrar hur det blir nu. Kanske inte blir detsamma. Kapitlet Barndom känns avslutat och avlägset, det halvåret kändes som en alldeles för lång epilog. Jag känner mig lite annorlunda. Jag har aldrig varit så fåfäng i hela mitt liv, men heller aldrig lika lycklig, inte lika ångestladdad, eller på. De kom i lika stora doser. 

Återvänder till Helsingborg på måndag. London är väldigt bekvämt på ett spännande sätt. Kommer att sakna det, vilket med tanke på ca endast en veckas vistelse, gör mig till ett känslomässigt psychofreak. Har biljetter tillbaka hit den 26/5 tom 15/6, men inte har jag en aning hur det blir då. Om jag kan finansiera ett centralt eget boende, eller om jag ska bo hos en nära vän ganska långt utanför.

 Regina drar, men själv vet jag inte vad jag gör.

/Isabella


THE FALCON CANNOT HEAR THE FALCONER

Anna ligger utslagen på madrassen i vardagsrummet. Min hjärna är en öken. Jag kan inte hitta min oas.
Tur är att vi båda har träff kl sex idag, då lär vi bli distraherade från vardagsbekymmer. Jag får gå i Covent Gardens trappor imorgon.

Lyssnar på Friendly Fires' Paris remix och Ou est le Swimming Pools Dance the Way I Feel. Inser att lycka kan köpas på Forever 21.

Jag undrar hur jag ska underhålla två festglada australiensare i Helsinghåla/Hyperborg. Jag känner press/stress.
Jag undrar varför pengar inte växer på träd. Jag undrar varför man måste leka vuxen. Jag undrar varför jag måste kartlägga de kommande fyra åren innan nästa måndag (UCAS deadline var inte den 31:a som jag fått för mig)...


Jag hoppas att jag inte får skavsår på hakan som i lördags.

/Isabella


I'm a Bitch

Ibland vet jag inte riktigt vad som försiggår i min skalle. Det här med att jag spelar över. Alla har fel,  jag vrålar och spottar litegrann. Jag 'argumenterar' rakt emot bara för att det är skoj. Knäppgökigt.

Som ikväll: min brorsa ska i skolan argumenta emot ett förslag om att kvinnor ska få bidrag för tamponger och dylikt. Jag skrek att jag var för, "att kvinnor kan inte hjälpa det, männen får iaf 20% mer lön statisktiskt sett, så värför inte skänka femtio kr till kvinnorna varje månad?!" yadi yadi Gudrun Schymanshat. Efter 20 minuters struntprat:
"Du vet väl att jag egentligen håller med?" Köp menskopp då. /Isabella

" No. 3

My brother insists that I owe him 400 kr. I'm pretty sure it's still 140.


" No. 2

I just got a text saying:
"Wana blaze? If u got any?"

Saturday Post-Lunch Irritation No. 1

Okay, I'm sick so I'm kinda cranky, but still. Who plays "Albion" (or rather strums chords in
a monotonous manner) over and over again on an electric guitar? Over and over again?
On my electric guitar? This junkie-acoustic song? - My brother! I don't see the point,
nothing ever changes. It's awful. /I.    x o x o x o x xxxxxxx o _ - - - - ' Ä* += ¤ #  xxxx o x o x o x 


Hysteria a a a a a

Being poor and indecisive is not the best combination.

Choice no 1: Not to give a crap about university rankings, choose the one that seems comfortable and nice, has the right student body, isn't pretentious, a choice that means not having to take those time consuming, mind throbbing, life robbing fucking exams. Being in the periphery of friends.

Choice no 2: To care about university rankings, choose the one with the highest ranking, the one with tradition and pretentious people, people that care about etiquette and really boring stuff, a choice which means having to take the exams, wasting (?) a two month chunk of valuable time. Maybe being in the periphery of friends, but certainly not as close, if close at all. Maybe skiing.

I plan to lure over Regina tomorrow so we can drink ourselves away from this realm and into another beyond practicalities and sorrows. /Isabella

Breath of Fresh Air

Översatt en massa låttexter från svenska till engelska. Med andra ord: palla engelska!
Tänkte bara klaga över hur absurt lurad jag känner mig - 
jag kommer definitivt att forsätta betala tio kronor mer för längre andetag.

_________

eller

____________ ?

/Isabella


A Day to Celebrate?

Saturday. It's often like this, lack of motivation to go out, because most of the time it's boring and the people I meet suck. And another big turn-off is when things are planned in a certain way, you have to be there at a certain time etc etc. It's not just "hey, you wanna meet up?" It's like "this thing is organized and you should be there, if you're not things will fall apart."
Almost that kind of pressure.

And really, what is there to celebrate -
that I'm broke but careless enough to still spend my money?

I know a place I'd really like to be, at the free Bear in Heaven show at  BAMcafé, Brooklyn, NY. That's the kind of sound I wanna be around tonight, lulling and dreamy. Not noisy and loud, from incoherent drunken conversation. /Isabella


Why Do the I's Always Want to Be We's?

We are strict believers of the  O p r a h  T h e o r y , you can only make yourself whole,
there is no such thing as "my other half". To believe that someone else can fill
the empty space in you, that's just lazy!

What is up with replacing your entire social network with only that one person?


What Do You Think People Said To Ingvar Kamprad?

People can be so condescending towards us free spirits. But we'll make it through.


Bowl of Oranges

So I've been overthinking - although being a little down about being home and unemployed, I've been eating a lot of food to help a smile onto my face. I've come to the conclusion that fat people must be really happy as long as they don't take a second look in the mirror. But then again, who would wanna be happy for no reason?

Well, for now I'm going to recreate a moment of especially blissful happiness through means of an orange flavoured chocolate cake. I've experienced it once so I'm going back for more. The kind of happiness that makes you happy. Not the kind that gets you annoyed.



/Isabella

RSS 2.0