¡me voy!

Nu har jag verkligen tappat tålamodet. Det är ganska irriterande att vara hemma i huset när Oskars lilla företag "Dfuser" har tagit över. Igår lämnade han mig utelåst efter att jag promenerat med Frigg, vilket han för övrigt inte gjort en endaste gång sen God knows when. Sen äter han upp mina ananasskivor som jag läggt upp på bänkskivan i köket, 1 minut senare var de uppätna, han bara "va, det visste jag inte?" Ja, ja, visst eller hur. Så det kontrade jag med att äta ur hans godispåse.
De är så högljudda, de galer på skånska, de sprider sina papper över hela matsalsbordet, där jag satt och pluggade, de begraver mina böcker.
Jag suckar och pustar högt och drar ut mina böcker och äter kontinuerligt av den kakan jag bakade igår, i ren frustration, inte för att jag är sugen eller så. Jag vill bara ha endorfiner, lyckorus, och slippa detta PMS-humör som främjas av tre gapiga ProCivitas elever som håller på med sitt Ungdoms Företag.

Det ska bli SKÖNT att åka till Båstad idag.